4 Juli 2014
Massa bilder från dagens cykelutflykt. Herregud, har inte cyklat på flera år, så det kändes lite läskigt att inte ha samma kontroll som när man var liten. Men efter ett tag var jag ett med cykeln igen,haha. Vi cyklade i alla fall till ljungkile där vårt favorit fik ligger. Vägen dit kändes som en evighet, det tog verkligen aldrig slut. Vi tog massa vattenpauser och kollade så alla hängde med. Alltså jag tyckte det var jobbigt med alla backar, men Irma hade den minsta cykeln som egentligen är för liten då det är hennes gamla,dessutom hade hon inga växlar. Så hon kämpade verkligen. Tänkte heltiden; nu känner jag igen mig, efter de här är vi framme. Tillslut hade jag rätt och var äntligen framme och väl förtjänta av varsin glass. Bilden är inte riktigt rättvis då glassen smält över allt strössel. Det här stället är liknar frozen yoghurt ställena bara att det är glass och alla tillbehör ingår till alla glassar. Så det är alltså samvetet som sätter gränsen haha.
Vägen tillbaka kändes mycket kortare och backarna fanns helt plötsligt inte. Benen var helt möra i slutet. Så stolt över oss, vi cyklade ändå tre mil. Men de lär ta ett tag innan jag gör det igen.
Kommentarer
Trackback
